- Egentligen var det min bror som kläckte idén, berättar Sofia. Han hade hört om en motsvarande fabrik i Åboland. Efter ett besök i den åboländska glassfabriken var också Sofia såld. Det här var någonting hon ville satsa på.
Det tog ungefär ett halvt år innan glasstillverkningen kunde komma igång eftersom det krävdes en hel del byråkrati, pappersarbete och tillstånd att starta en glassfabrik. Hygienkraven är ytterst stränga.
Det mesta av glassen säljs till caféer, glassbarer och små affärer som är specialiserade på närproducerad mat. Sommartid och en tid före jul är produktionen i full gång. Då tar Sofia och Elisabeth nätterna till hjälp. I oktober, januari och februari är det däremot lugnare på glassfronten.
Sofia Stolpe trivs som företagare. Speciellt som hon bor på landet är glasstillverkingen ett sätt för henne att ha kontakt med andra andra människor.