Ska kyrkan ansvara för vigslar, begravningar och kyrkobyggnader eller borde staten och privata aktörer ta över? En del församlingsanställda vill slopa söndagens gudstjänster eftersom de inte längre lockar tillräckligt besökare, andra vill locka nytt folk till gudstjänsterna.
I dag hör 75 % av finländarna till kyrkan och andelen minskar i en takt på en procent i året. Unga stadsbor hör till dem som oftast skriver ut sig ur kyrkan.
– Det är nästan vanligare att inte höra till kyrkan i min bekantskapskrets, säger Markus Varjonen i Helsingfors.
Han blir oftare bjuden på namngivningsfester än på dop.
Varjonen skrev ut sig ur kyrkan för 10 år sedan, eftersom han irriterade sig på de konservativa trenderna inom kyrkan. Markus och hans fru Lotta Staffans har gift sig borgerligt och väntar sitt första barn, som inte kommer att döpas.
Allt flera skriver ut sig ur kyrkan
Över 400 000 finländare har skrivit ut sig ur kyrkan via fritänkarnas hemsida. Många finländare skriver ut sig av ekonomiska orsaker, säger fritänkaren Petri Karisma.
– Det här ett steg mot att kyrkan och staten skiljs åt, säger Petri Karisma.
När kyrkan har färre medlemmar blir det mindre kyrkoskatt, och då minskar också kyrkans inflytande, säger Karisma.
Petri Karisma tror att kyrkan krymper starkt.
– Om kyrkan inte skulle vara en statskyrka uppskattar vi att 30% av finländarna skulle höra dit, säger Petri Karisma.
Karisma säger att kyrkan idag får mycket goodwill för att den gör goda saker, medan det mesta av pengarna de facto går till löner.
Biskop Björn Vikström i Borgå stift säger att många hem inte längre lär ut tro, så att den inte längre syns i vardagliga handlingar. Men han betonar att tre fjärdedelar av finländarna fortfarande hör till kyrkan och att det är väldigt många. Kyrkan får fortfarande in närmare en miljard euro i kyrkoskatt, vilket möjliggör både diakoni och arbete bland barn och unga.
Minska kyrkans myndighetsuppgifter
Björn Vikström skulle gärna stryka i kyrkolagen och minska på kyrkans myndighetsuppgifter. Folkbokföringsuppgifter och hindersprövningar vid äktenskap skulle han gärna ge över till statliga myndigheter.
– Det är ett onödigt fasthållande vid kyrkans symbios med staten, säger Vikström.
Det minskande medlemsavtalet betyder att kyrkan måste klara sig med färre anställda i framtiden, Det är smärtsamt, men Vikström påminner om att kyrkan hos oss har varit rik i internationell jämförelse.
Patrik Hagman är teolog och författare. Han påpekar att kyrkan i Finland inte är någon statskyrka - den benämningen brukar man använda om alla i en stat måste höra till kyrkan. Också Hagman vill minska kopplingarna mellan kyrka och stat.
– När kyrkan har myndighetsuppgifter är det en fråga om makt, och det rimmar illa med kyrkans ursprungliga budskap. Kyrkans roll blir klarare utan myndighetsuppgifter, säger Hagman.
Hagman hoppas att vissa uppgifter inom kyrkan, som ungdomsarbetet eller själavård, ska kunna skötas på frivillig basis när pengarna sinar. Det tror han gör gott åt kyrkan som gemenskap.
Slopa gudstjänsten
I Helsingfors anser ungdomsledaren Daniel Jakobsson att gudstjänsten är ett koncept som har misslyckats.
– Kommer ingen till gudstjänsten, då är det klart att vi inte ska hålla på med det längre, säger Jakobsson.
Han anser att språket och musiken i gudstjänsterna inte talar till dagens människor, att människorna kanske behöver en andlighet som inte resulterar i en gudstjänst.
De unga vuxna i Matteus församling samlas till ett "möjlighetsmöte" där de efterlyser friare samvaro under vardagskvällar.
I Åbo arbetar församlingspastor Mia Bäck däremot hårt för att få flera församlingsmedlemmar att gå i kyrkan. Åboförsamlingen har bland annat ordnat gudstjänstgrupper och gudstjänstrelaterad skriftskola.
– Är man aktiv kristen måste man börja med att fira gudstjänst och sedan gå ut och leva ut gudstjänsten i vardagen genom att hjälpa och stöda sin nästa, säger Bäck.
Patrik Hagman brukar skilja mellan "fredagskristna" som helst vill träffas i församlingen på vardagar, och "söndagskristna" som håller hårt på gudstjänsterna. Den stora majoriteten i kyrkan hör till en tredje grupp, de "lördagskristna" som går i kyrkan bara på dop och bröllop och begravningar.
Hagman själv vill inte slopa gudstjänsten.
– Att tänka att kyrkan ska anpassa sig till ändrad efterfrågan bland församlingsmedlemmarna är ett slags kommersiellt tänkande. Kyrkan ska kunna forma människors beteende snarare än formas efter deras önskemål, säger Hagman.
Biskop Björn Vikström håller med Hagman.
– Gudstjänsterna är nog omistliga, men vi kan variera hur vi utför dem. Vi kan minska på antalet gudtjänster eller samarbeta över ett större område, säger Vikström.
Redaktör för Radar är Ingrid Svanfeldt. Annvi Gardberg är programvärd.
Radar på fredag 2.5 kl.11.03 och på söndag kl.12.05 i Radio Vega.
