Han är mannen bakom välkända Helsingforsbyggnader som Arbetarföreningens hus på Broholmen, Livförsäkringsbolaget Suomis kontorshus vid Salutorget, Polyteknikerföreningens hus på Lönnrotsgatan och förlaget Otavas hus på Nylandsgatan – men det oaktat är det få som känner till hans namn.
Konsthistorikern och docenten Päivi Hovi-Wasastjerna har skrivit ett flertal verk om arkitektur och arkitekter som satt sin prägel på vår byggnation under början av 1900-talet, bl.a. arkitekterna som skapade villaområdet kring Hvitträsk och en biografi över arkitekten Valter Thomé.
Under många år samarbetade Valter Thomé med Karl Lindahl och eftersom det inte fanns något verk som presenterade Karl Lindahls liv och verk beslutade sig Päivi Hovi-Wasastjerna för att skriva den första monografin över arkitekten som hade sina rötter i Sverige, men som kom att göra karriär i Finland.
Från jugendhus till industribyggnader
Karl Lindahl (1874-1930) hörde till den arkitektgeneration som fick i uppdrag att utveckla arkitekturen både i huvudstaden Helsingfors och i de växande industrisamhällena runtom i Finland.
Lindahls tidiga verk, som Polyteknikerföreningens hus på Lönnrotsgatan från 1903, Förlagsaktiebolaget Otavas hus på Nylandsgatan från år 1906, Arbetarföreningens hus på Broholmen från 1908 och Livförsäkringsbolaget Suomis kontorshus vid Salutorget från 1912 är fina exempel på den rådande jugend- och nationalromantiska trenden inom arkitekturen med fasader av natursten och/eller grå granit.
På 1910-talet byggde man många nya våningshus i huvudstaden, och Karl Lindahl var en flitigt anlitad arkitekt också i dessa sammanhang.
Päivi Hovi-Wasastjerna noterar att typiskt för Lindahl är dekorationer mellan fönsterraderna och att portalerna pryddes med volut och girlander.
På 1920-talet ägnade sig Lindahl i allt högre grad åt industribyggnader. Lindahls tidigare vän och kollega Valter Thomé dog under inbördeskriget, och Lindahl kom att överta sin kompanjons plats som en central arkitekt för A. Ahlström Oy – ett företag som växte till sig kraftigt under 1920-talet från ett sågindustriföretag till ett storföretag med verksamhet inom många branscher.
Lindahl gjorde bl.a. upp planer för A. Ahlströms fabrik i Varkaus med både stadsplan, industribyggnader och bostäder för arbetarna. I arkitektens uppdrag ingick också att rita byggnader som stödde industrisamhället såsom skolor, butiker och bankbyggnader.
Lindahl kom också att teckna byggnader för A. Ahlström i Karhula, Iittala, Norrmark och Pihlava i Björneborg.
Trädgårdsstäder och villaområden
Under början av 1900-talet intresserade sig Karl Lindahl också för tidens tankar om trädgårdsstäder och villasamhällen, och Lindahl var med om att grunda villasamhällen såväl på Sommaröarna i Esbo som på Brändö i Helsingfors och i Grankulla.
Karl Lindahl hade friare händer både vad beträffar material och estetik när han gjorde upp skisser och planer för privata villor.
På Bergö på Sommaröarna lät Karl Lindahl uppföra sin egen Villa Stakeudd år 1912, och eftersom Lindahl var en visionär man med många nya idéer försåg han huset med både vattenledning och centralvärme.
Päivi Hovi-Wasastjerna förundras över hur mångsidig och flitig Karl Lindahl var som hann rita allt från våningshus, industribyggnader, herrgårdar och villor under sina aktiva år:
- Men vare sig han ritade en kiosk eller en herrgård hade en och samma strävan: att åstadkomma en lugn saklighet, egenskaper som gett boken dess namn: Arkkitehti Karl Lindahl & levollinen asiallisuus.
